• Marie Ek Lipanovska

Breven hem till Far och Mor



Lördagen den 21 november 2020


Käre Himmelske Far och Mor


Det viner utanför mitt fönster. Snäckan har suttit en stund i fönsterkarmen och tittat ut. Nu tassar hon försiktigt runt murgrönan, den lilla vita värmeljusstaken med budskapet "I det enkla bor det vackra" och ned på mitt skrivbord. Varsamt undviker hon lådan med färgpennor och kliver över glaset med kaffe kvar på botten. Hon vill inte hoppa ner från skrivbordskanten fastän hon kan. Jag har tappat räkningen över hur gammal hon är. Femton eller sexton år, tror jag. Så jag lyfter ned henne, den tjocka fina gamla katten.


Jag önskar att landskapet var vitt och frostigt så att snön lyste upp i höstrusket. En dag som idag känner jag mig extra långt hemifrån värmen och glädjen hos er käre Far och Mor. Det är inte bra för en människa att vara ensam. Det var det inte för Adam och det är det inte för mig.


Trots kylan utanför står fönstret öppet. En liten glipa släpper in frisk kall luft och låter mig lyssna till livet som pågår där utanför. Bilar som susar fram på landsvägen. Något enstaka kvittrande kommer från de där bruna fåglarna som landar i stora flockar och gärna stannar en stund i hästhagen. Ibland seglar rovfåglar på himlen och jag ser då och då några skator och kajor.

Träden har snart släppt taget om alla bladen ni klädde dem i. Jag gissar att ni är stolta över naturen och alla djuren som alltid gör som ni ber dem om. Annat är det med oss människor. De flesta är som jag, gnälliga och envisa och självupptagna. Som om det inte vore illa nog tycker jag till och med lite synd om mig själv ibland.


Jag önskar att jag satt sådär nära dig igen, käre Far, som jag gjorde när jag var liten. Minns du hur jag kurade intill dig större delen av dygnets alla timmar. Jag vågade och ville inte gå längre bort än en armslängd från dig. Det är det allra bästa jag vet, att vila mitt huvud mot din axel. Känna värmen du utstrålar och veta att den kommer ur din kärlek för mig.

Håller du räkningen, käre Far, på alla teckningar jag ritat till dig? Hela hemmet måste vara täckt med bilder av Sötnosen, Anden och deras vänner. Tack älskade fina pappa, för att du aldrig säger att det räcker nu och ber mig sluta ge dig allt som jag har ritat och skapat med mina händer.


Och kära Mor, hur saknar jag inte din fridfulla närvaro. Kärleken mellan dig och Far är så självklar att den går att bada i och sedan svepas in i. Att vara i samma rum som er är det ljuvligaste som finns.

Jag älskade att sitta och titta på dig kära Mor, att se vad Fars kärlek gjorde med dig. Hur hans kärlek fick dina ögon att glittra och din mun att sjunga. Jag önskar att jag kunde vara hos er nu för att se er dansa och höra din lovsång till kärleken. Ni är de bästa föräldrar ett barn kan ha vare sig man är liten eller stor, och jag längtar så mycket efter er att det gör ont i hela mig. Jag kanske är vuxen utanpå, men inuti förbli jag för alltid ert lilla barn.


Varför måste jag bli vuxen och lämna hemmets trygga vrå? Varför måste jag bryta upp från himmelen och gå ned för att leva i denna märkliga värld? Varför vill ni det för mig, käre Far och Mor? Varför är det så viktigt? Kunde jag inte bara fått stanna kvar i värmen och kärleken och ljuset hos er? Här är ju så kallt och mörkt och ensamt. Jag saknar er så!


Men tack för den vackra duvan jag fick med mig som sällskap, tröst och hjälp när jag saknar er som allra mest och känner mig ensam och vilsen. När jag tittar på hennes vita fjädrar tänker jag på dig kära Mor och din vita vackra klänning. Och när jag ser in i hans djupa ögon då tänker jag på dig käre Far och den varma blick med vilken du alltid såg på mig. Och när hon lyfter med vinden och svävar över himmelen då ser jag dig kära Mor när du dansade med Far i köket. Och när han talar till mig då hör jag din röst käre Far och påminns om allt du ville lära mig. Och när vi kramas, den mjuka varma duvan och jag, då känner jag kärleken från er kära Mor och käre Far, och jag minns vem ni är och var jag kommer ifrån. Och för en kort stund är vi alla tillsammans igen såsom det var i begynnelsen och en gång åter ska vara. Jag älskar er så!


Er Dotter,

Emme



Marie Ek Lipanovska

0703 - 624260 

marie.eklipanovska@gmail.com

  • Marie Ek Lipanovskas youtubekanal
  • Marie Ek Lipanovskas Instagram
  • Marie Ek Lipanovskas podcast

©2020 by Marie

www.marieeklipanovska.se

This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now