• Marie Ek Lipanovska

Vardagslivet

Det känns fint att starta och avsluta dagen såhär med några enkla ord, ett nedslag i det verkliga livet. Solen går ner och jag måste erkänna att jag älskar de långa ljusa dagarna som inte riktigt vill ta slut. Och ingenting är vackrare än när jag ser de sista strålarna bilda mönster på min sovrumsvägg. De slår mina tavlor med enkelhet. Solen är en konstnär av stora mått.


Det har varit en dag med både pussar, kramar, samtal, irritation och gråt. Jag har fått syn på något viktigt och värdefullt i mig själv. Och jag har fortsatt att måla mina ramar, tecknat Sötnosen och spelat in ett avsnitt av Söndagarna med Jesus.


Jag begav mig ut på en promenad i den tidiga kvällens ganska burdusa vind. Här på landet där ingenting ger lä räcker det inte med att solen värmer när de kyliga vindarna drar fram. Mina nakna tår var stelfrusna när jag kom hem. Men jag noterade också hur den ena åkern nu börjat lysa grön av plantor jag ännu inte vet vad de är. Vårens livskraft är och förblir förbluffande.


Naturprogrammen har avlöst varandra på teven medan jag målat ramarna, och funderingarna denna kväll har verkligen gått i naturens tecken. Vägen till livet var temat för dagens inspelning av SMJ och mina tankar har fortsatt att vandra vägen mot livet. Livet på denna magnifika planet.


Och katten Snäckan har såklart legat och slöat hela dagen.

Katten Snäckan lapar sol i soffan

Och töserna har planterat med Andens hjälp.

Sötnosen, Anden och Emme planterar. Illustration av Marie Ek Lipanovska

Godkväll,

Marie