• Marie Ek Lipanovska

Sötnosen som bebis

Tänk vad tiden rusar fram. I december har det gått fem år sedan Sötnosen föddes. Då i början lekte hon med Anden uppe i himmelen, iklädd endast en blommig blöja.



Anden kommer med kärlek. Andens blick är alltid riktad mot barnet. Anden kommer ur ljuset som är så starkt att det krävs en täckskiva för att den lilla inte ska brännas. Anden bär barnet. Anden skänker trygghet, glädje och låter barnet lära sig om kärleken genom leken.


Sötnosen var bedårande redan som bebis, men det tycker ju alla mammor. Att Sötnosen är en gåva från Gud råder det ingen tvekan om. Hon lyser upp mitt liv och får mig att skratta. Jag förvandlas i mötet med henne, medan jag tecknar. Hon har sin egen vilja och den viljan är Guds vilja. Inte på något sätt är hon envis eller besvärlig, bara mycket starkare än jag. Starkare i sin kärlek, i sin tillit, i sin förväntan, i sin livsglädje, sin tro och sitt hopp.


Människor som älskar Sötnosen säger en och samma sak om henne: "Hon går rakt in i hjärtat." Det är sant, men jag vet inte hur hon gör det. Det är som om hon med sin blick säger till barnet i den vuxne: "Hej på dig kompis, vill du komma ut och leka?"


Jag vet idag att Sötnosen illustrerar och gestaltar det barnaskap som Jesus ger oss. Gud är pappa. Den snällaste, gulligaste, finaste pappan i hela universum, skulle Sötnosen säga med bestämdhet.


Att Sötnosen blir fem år ska firas med pompa och ståt. Inom kort kommer vi att avslöja mer om det gigantiska födelsedagskalaset. Det kommer att gå till historien. Så håll utkik här på bloggen och på Instagram.


Kram,

Marie


4 views0 comments

Recent Posts

See All