Sötnosen tycks ha fått en ny fin vit särk. Jag ser den allt oftare i mina teckningar. Den liknar ett sådant plagg man trär över huvudet på små barn efter att de har badat. Så jag gissar att det är just det, en särk utan sömmar som torkar henne efter dop(p)et.
Hon går ju bokstavligen i Jesu fotspår så troligtvis badade hon i Jordanfloden. Uppenbart är att Anden är väldigt glad över händelsen. Man ser att Anden njuter. Inte konstigt egentligen. Nu är de oskiljaktiga på riktigt. För det har Gud sagt.
Nu hör det ju till saken att hon döptes redan som bebis och att hon då var iklädd en dopklänning som liknade ett lucianattlinne, så jag gissar att det var hennes eget påfund att gå och ta sig ett dopp. Det är ju en sak att bli buren fram till Gud och en annan att själv gå dit på sina små fossingar. Hon är en liten lustigkurre, Sötnosen.
Var rädd om dig!
Marie Ek Lipanovska, illustratör
コメント